Spara pengar med hemautomation

Det är troligen få som missat hur stort påverkan elpriserna fått på den privata ekonomin den senaste tiden för många. Vill vi inte få detta till något politiskt inlägg eller vad orsaken till priset är i inlägget. Vi fokuserar istället på tips på saker att styra, mäta och uppgradera. Vi går in i olika områden och förklarar vad vi anser lämpar sig att automatisera och inte.

Inlägget uppdaterades senast: 2023-01-11 – Summerar år 2022 och hur investeringar och smart styrning nästan finansierat sig helt på ett år!

December 2022 hade vi debitering / timme och fick ett snittpris på vårt rörliga avtal på 102.6 öre / kWh med hjälp av smart styrning.

Summerar vi år 2022 så kan vi se att smart styrning och de investeringar vi skriver om i inlägget kommer betala igen sig själv kommande år! Mycket av detta kom vi fram till genom att över tid ha loggat & analyserat vad som orsakar förbrukning över tid.

Inlägget baseras på en summering av den strategi med hemautomation och investeringar vi gjort hemma. Detta har resulterat i en minskad el och pelletsförbrukning, dessutom ökat bekvämligheten hemma. Än så länge har vi minskat elförbrukningen med 40-50% sedan mitten av förra året, för då kom vi igång på riktigt. Vilket var välkommet utifrån elpriserna nu! Dessutom finansieras investeringar och den tid vi lägger på tekniker för automation sig själv snabbt nu.

När vi såg detta elpris i Home Assistant tidigare i Februari kollade vi så att alla automationer fungerade korrekt en gång extra!

För att förklara förutsättningarna så visar vi i inlägget hur våra uppvärmningskällor hemma fungerar, hur vi använder den teknik vi skrivit om under lång tid på bloggen för att automatisera och synkronisera förbrukning. Delar av detta har sedan påverkat och nästan halverat förbrukningen med hjälp av smart styrning och investeringar hemma. Nu ligger vår förbrukning hög sedan tidigare, men nu så här i efterhand är vi glad att vi gjort ändringarna och kommer fortsätta.

Vad vi kan se utifrån vår historiska förbrukning så har vi nästan halverat förbrukningen av el sedan mitten av förra året (då vi gick all in). Men då ska vi tillägga att pellets som är den primära uppvärmningen hemma går på sidan om detta. Dock hade vi liknande förbrukning av pellets både 2020 och 2021. Det som skiljer är att vi införskaffat en luftvärmepump och varmvattenberedare. Samt använt oss av smartare styrning med de tekniker vi skrivit om.

Förbrukningen 2022&2021
Vi började förändra förbrukningen i mitten 2021. Även om den är hög så är det på väg åt rätt håll.
Jämför vi nu våran förbrukning år 2022 så är vi fortfarande på väg åt rätt håll, dvs med smarta investeringar och effektivare styrning 🙂

Vi kommer länka till de tekniker vi använt oss av samt berätta vad vi tror gjort skillnad. Det vi inte kommer göra nu är att gå ner på skruv och mutter och berätta hur automationerna ser ut eftersom inlägget redan innan är långt. Vi ska även tillägga att vi har haft en hög förbrukning, men vi hittade vad som orsakat den och lyckades dessutom få en ökad bekvämlighet när vi löste den.

Det här inlägget har vi lagt ner mycket tid på säkert mer än +10 timmar. Vi har skrivit om många av de tekniker vi recenserat på bloggen under årens lopp och hur det påverkat. Dessa sensorer och enheter har vi sedan förklarat hur vi använt för att få bra effekt nu vid förändringen. Så vi hoppas kunna ge dig tips på saker som kan göra skillnad för dig med (kostnader, tidsåtgång, säkerhet och bekvämligheter).

Nu ska vi vara tydlig med att vi inte är experter inom området men hållit på sedan 2010, finns garanterat många som är mycket vassare än oss. Men vi har tydligen gjort något som är rätt eftersom vi nästan halverat förbrukningen sedan mitten på 2021 och de ”flesta” av automationerna har blivit accepterade av familjen och därav fått vara kvar 🙂

Meny

Efter att ha skrivit på inlägget under någon veckas tid så insåg jag att det behövs någon typ av meny för att lättare kunna se vad inlägget innehåller och vad som kan tänkas vara intressant. Vi hade en förhoppning att få till mer detaljer i framtiden, men för att kunna publicera inlägget den här veckan så fick vi nöja oss här. Däremot så kommer vi uppdatera samma inlägg ingen kommande vecka/veckor eftersom vi har en mängd saker till att presentera. Så prenumerera på förändringar i inlägget eller bloggen om du vill ha koll på dessa uppdateringar.

ALLA LÄNKAR I INLÄGGET ÄR INTERNA OM DET INTE SKRIVS NÅGOT ANNAT.

Vi har försökt att dela in inlägget så gott vi kan, men ser du något vi borde ändra eller korrigera så skriv gärna en rad så ordnar vi det 🙂

Tanken är att mycket av det vi nämner i inlägget även ska vävas in i guiden om säkrare och mer tillförlitligt smart hem 7.0

En av sakerna vi ändrat från och med nu är att hela inlägget ska komma på mailen. Dvs du behöver inte besöka bloggen för att läsa och ta till dig om tipset, du kan i lugn och ro lösa inlägget från din mail. Skulle du sedan vilja diskutera eller veta mer så finns det länkar i mailen till inlägget. Genom att prenumerera så skickas ett mail varje gång vi publicerar ett nytt inlägg.

Följande tekniker kommer vi testa i kombination med Homey och Home Assistant.
2023-02-27 – Många av de tips du läser om på sidan använder tekniker som vi steg för steg berättar om i den här serien guider: Guide För Nybörjare Med Fokus På Home Assistant Och Homey – Så är du intresserad av att själv komma igång och automatisera efter du läst om hur vi sparade pengar så spana in det inlägget.

Vilka elförbrukare kan vi påverka?

I vårt hushåll har vi en öppenspis med kamin, vattenburken uppvärmning med pellets, elpatron, luftvärmepump, varmvattenberedare. Dessutom el element i några utrymmen. Av dessa källor är det bara luftvärmepumpen och några få radiatorer vi kan styra helt automatiskt via Home Assistant. Dock så har vi kopplat upp samtliga av dessa rapporterar information till Home Assistant och delvis i Homey. Detta gör att vi får en relativt god bild och kan påverka vart värmen kommer från, när temperaturerna ute påverkar innetemperaturen osv. Vi har även kopplat upp och börjat övervaka den pelletspannan som är orsaken till många av de långa stunder vi använt el tidigare…

Pelletsbrännaren från Viking Bio har många år på nacken.
Pannan ligger på ”att uppgradera” listan…

Det vi kan börja med att nämna är att vi sällan tagit höjd för när vi ska starta tvättmaskin, torktumlare och diskmaskin. Dessa har vi kört så fort behovet funnits. Och detta är nog en sak med att ha ett rörligt pris, man bör egentligen vara beredd att ändra sin vardag och bekvämlighet om det ska ge effekt på energikostnaden.

Att automatisera belysning är en rolig och effektfull lösning, men vi kan inte säga att det gör en enorm skillnad, dessutom kostar styrningen till dessa lampor en del pengar, vilket gör att se automatiserad belysning som en kostnad och bekvämlighet initialt. Över tid kanske det går plus, men då gäller det att dom håller under mycket lång tid, samt att standarden som valts för att styra dom fortsätter att vara aktuellt i ditt system. I just det här fallet verkar Zigbee, Wifi och bluetooth vara de tekniker som för tillfället ser ut att vara vinnarna. Men vem vet tekniken Lora kanske även blir aktuell för smarta hem i framtiden (GISSNING)? När vi gjorde en djupdykning i hur illa det såg ut för 2.4Ghz wifi 2019 så insåg vi att radio planeringen blir mer och mer viktigt.

Philips Hue startkit

Vi har valt att koppla och hålla samman primär belysning hemma med en Philips Hue Hub. Den har vi sedan kopplat upp till både Homey och Home Assistant. Där Home Assistant får sköta automationerna och Homey får hantera den manuella styrningen. Utomhusbelysningen styrs då även med Philips Hues utomhus rörelsesensor. Lamporna hålls då på en mycket låg effekt tills en rörelse upptäcks, och då ökas styrkan under en period. Något som ger mer bekvämlighet än besparing av el troligen (med tanke på priset på lampor och sensorer).

Styrning av luftvärmepump

När det gäller att styra stora elförbrukare hemma så har vi under lång tid använt oss av Sensibo Air (Läs vårt test av den här). Med hjälp av den så kan vi på fjärrstarta och stoppa luftvärmepumpen från mobilen. Precis samma som vi kunde med hjälp av Ambi Climate mini (Läs vårt test av den här). Båda av dessa IR kontrollers kopplade vi sedan till vår Athom Homey Pro. Homey har blivit den kontroller vi använder i familjen som standard.

Sensibo Air

Nu ska vi tillägga att all automation och styrning däremot sker i Home Assistant & Node-Red. Där fick styrningen av luftvärmepumpen göras med Sensibo Air (Läs vårt test av den här) eftersom den inte krävde att vi exponerade vår Home Assistant externt.

Genom att låta bli att köra luftvärmepumpen när elpriset eller utetemperaturen översteg en viss nivå kunde vi låta uppvärmningen falla tillbaka på pellets. Dvs under perioder elen var onödigt dyr, eller när temperaturen ute var lägre än -20 grader. Dessutom har vi gjort så att luftvärmepumpen växlar till fläktläget om temperaturen vid taket i köket överstiget 26 grader, för detta är en indikation på att vi har eldat i kaminen. Med dessa små automationer så har sedan luftvärmepumpen inte gått mer än nödvändigt.

Att hålla koll på när du senast rengjorde filtret i din luftvärmepump kan bespara mellan 5-15% på luftvärmepumpens elkostnad (enligt Sensibo Air:s info). Som standard så schemalägger Sensibo Air en varning med ett visst intervall, vilket var smidigt eftersom vi frekvent glömmer att kolla till filtret i både den och luftrenaren Sensibo Pure. Nedan är en bild på våra filter i luftvärmepumpen, det till vänster är rent och det till höger är innan rengöring av filtret.

När vi fick varningen i Sensibo Air att det var dags att rengöra filter så såg båda filter ut som det till höger.

Justera radiatorer utifrån temperaturen

För att testa att styra den vattenburna uppvärmningen har vi testat att använda TADO (Läs mer om vårt test på Tado). Nu har vi dock bara några få av dessa termostater. Så vi kan inte säga att justeringen av dessa riktigt gör stor skillnad eller inte. Men vi upplever det som ett smidigt sätt att värma ett rum i källaren de få gånger vi sitter där nere. Detta kan vi då säga till google Nest skärmen ”öka temperaturen i källaren till 22 grader”, och inom någon timme så är det rätt temperatur. Sedan på natten återgår den till idel läge på 19 grader. Något som kräver lite framförhållning, men då automatiskt minskar på onödig värme när vi inte vistas där.

Tado termostaten är nu monterad

Vi justerar även ner dessa element extra lågt dom gånger pelletspannan valt att strula. Vilket gör att värmen räcker längre i pannan och gör att vi hinner lösa problemet och återstarta den innan elpatronen startar.

Automatisera varmvattenberedare?

Under slutet av förra året valde vi att införskaffa en varmvattenberedare. Detta för att kunna stänga av värmepannan/pellatsbrännaren under sommarperioden. Pelletspannan läcker värme ut i rummet i så pass hög grad att det går att logga med en temperatursensor halva rummet bort! Den övre taggiga grafen nedan är just temperaturen i rummet som mäts med en Xiaomi Aqara. I rummet går det även att se när pannan strulat, dessa syns tydligt i grafen med… Den nedre grafen är utetemperaturen, vilket inte påverkar frekvensen för hur ofta pannan behöver gå i allt för hög grad nu.

Grafen visar 30 dagar, den nedre grafen är utetemperatur via en Philips Hue Outdoor och den andra mäts med en Xiaomi Aqara

För att kunna hålla nere elförbrukningen under vinterhalvåret så får varmvattenberedaren dra in vatten via pelletspannans tank. Detta gör att de gånger vi använder varmvatten så dras kallvatten in i pelletspannans tank och varmvattnet från den vidare in i varmvattenberedaren. Detta med en temperatur ~50-70 grader. Vilket gör att den lilla el som varmvattenberedaren drar över vintern är underhållsvärme för vattnet i varmvattenberedaren. Vi kan därav inte se någon just skillnad på förbrukning fast vi nu har 300 liter mer varmvatten än tidigare. Troligen kommer vi se större skillnad till sommaren, men detta blir som sagt bara under den period vi inte behöver någon övrig värme i huset. Och jämför vi då med den tidigare förbrukningen så är det STOR skillnad.

Datat till graferna nedan kommer i realtid från en ESP32 som kör ESPHome med Home Assistant (kostnad på ~80 – 100 kr totalt), den räknar pulser på elskåpet. I framtiden så kommer vi även läsa av mätarens via dess port.

Grafen visar elförbrukning under en dag.
De tre stora topparna är så ofta som varmvattenberedaren behövt jobba med el mellan 11.00 och 22.00.

Jämför vi detta med elförbrukningen som behövs för att hålla varmvatten mitt i sommaren (grafen nedan) så syns det rätt snabbt att vi kan räkna igen den här investeringen (~1kw skillnad i medelvärde timmen). Vår förhoppning är att sommartid dras kallvattnet genom värmepannan, den kommer dock att vara stängd. Men värms troligen av rummet, vilket gör att det är ~15-20 gradigt vatten som laddas till varmvattenberedaren, istället för ~7 gradig vatten (tror temperaturen är något liknande på inkommande vatten). Vi ska tillägga att det varit två personen som duschat och normalt nyttjande av varmvatten i grafen ovan! Dvs den energin togs från pelletspannans uppvärmningen av huset istället för el, så den märks inte på elförbrukningen som tidigare.

För som grafen visar nedan så drar det väldigt mycket el i onödan när elpatronen går in istället för pellets.

Jämför vi detta med den tid då varmvatten togs från pannan sommartid så syns en stor skillnad på läckaget av värme…

Som en bonus kan vi nu justera ner så att pelletspannan inte alltid behöver vara 60 grader eller mer konstant. Varmvattnet som kommer via varmvattenberedaren är däremot alltid 60+ grader. Vi kan därigenom låta pelletsbrännaren sjunka ner till 40-50 grader innan den startar igen för att köra till 70 grader, vilket ökar effekten eftersom den får köras längre. Detta kommer göra att vår värmepanna i bästa fall till och med kyler källaren lite eftersom elpatronen är stängd med. Ser du några konstigheter med den här lösningen så säg gärna till!

Behöver varmvattenberedaren vara smart?

Vi kollade runt på en mängd olika märken och tekniker för varmvattenberedare, allt från värmepumpsberedare till luft/vatten beredare. Priserna började då på 23k+ på många av dessa. Men det slutade med att vi valde en vanlig varmvattenberedare som vi medvetet valt att vi inte kommer styra med automation. Den kostade ca ~10.000kr i inköp.

Det vi däremot kollade noga var att den var riktigt bra isolerad och hade 300L. Den har absolut inte något avancerat eller något uppkopplat i sig, utan det är en helt vanlig beredare. Om vi kollar graferna som nämndes ovan så här i efterhand och räknar så ser vi att elförbrukningen minskat med så mycket som ~1kw timmen i snitt, så blir det eventuellt en besparing på 8064kr om året om elen kostar 1kr/Kw med alla avgiveter… (glädjekalkyler). Lyckas vi nå hälften eller en tredjedel av detta så är vi mycket nöjd. Värt att tänka på är att det kommer gå mer el sommartid i varmvattenberederaren då pannan är avstängd. Men underhållsvärmen minskar. Men utifrån den komfort vi dessutom fått och att vi nu alltid har varmvatten att duscha med oavsett om pelletspannan stannat eller inte så är vi redan där nöjd med investeringen!

Varmvattenberedare från Nibe
En 100% osmart varmvattenberedare, var ”good enough”.

Nu till frågan vad det smarta med detta är? Svaret är Inget, vi läser om många som stänger varmvattenberedaren under de perioder elen är som dyrast. När vi dessutom kollar in hur vår elförbrukning ser ut när varmvattenberedaren underhålls värmer vattnet så inser vi att det troligen kommer kosta mer att automatisera den än att bara se till att den håller den önskade temperaturen. Men det är som sagt vår slutsats och den behöver inte stämma med hur det ser ut i andra installationer. För de perioder då elen är som dyrast värmer vi med pellets normalt. Vilket då laddar vår varmvattenberedare med färdigvärmt vatten.

Undvika att förbruka el i onödan med pelletspannan

Däremot har vi automatiserat hur elpatronen ska agera när pelletspannan stannat! De gånger som pelletspannan stannar kan vi nu låta temperaturen gå ända ner till ~40 grader i pannans tank utan att klimatet inne påverkas märkvärt. Och för den delen ändå ha möjligheten att duscha med varmvatten!

Bakom den 3D-Printade delen på elpatronen sitter 3 dioder som visar effekten som används, dom läser vi in i HASS

I regel hinner vårt larm notifiera på en sjunkande temperatur på elementen och varna oss innan elpatronen aktiveras. Dessutom så startar luftvärmepumpen om förutsättningarna är rätt, samt tado termostaterna justerar ner värmen för att hålla nere temperaturen från elementen. Och därigenom spara på energin i pelletspannan så långt det går. Att luftvärmepumpen går mer innebär att vi får mer effekt eftersom luftvärmepumpen har ett COOP värde på ~3-5 istället för 1-1 som elpatronen annars ger.

Justera styrkan på belysning påverkar förbrukning

En av de tekniker som ofta förknippas med smarta hem är just styrning av belysning i alla dess former. Att byta gamla glödlampor är självklart, men att sedan dimra ner en led lampa kan spara upp till 80% ( enligt energimyndigheten extern länk). Men det är då i nästan släckt läge, vilket kanske inte är så optimalt. Men det ger en fingervisning om att hantera effekten till belysningen gör skillnad.

Men att styra din belysning utifrån automationer som dimrar ner / släcker belysning baserat på hur ljust det är i rummet och/eller om det är rörelse i rummet sparar bra med energi. Utomhus väljer vi att använda belysningen utifrån solen upp och nedgång, samtidigt som vi ökar styrkan vid rörelse. Detta gör vi med hjälp av Philips Hues rörelsesensor för utomhusbruk – Philips Hue – Utomhusrörelsevakt. Den ger oss temperatur, rörelse och ljus. Något som vi sedan använder oss av i våra automationer för att dimra ner belysningen till en lämplig nivå.

Philips Hue utomhussensor
Philips Hue utomhussensor

Inomhus väljer vi att hantera vissa rum med hjälp av Philips Hues inomhussensorer vilket ger oss både ljus, temperatur och rörelse. Med hjälp av dessa så kan vi justera både lampornas styrka och temperaturen i rummen (med smarta termostater)

Philips Hue monterad i ett hörn
Monterad rörelsesensor i ett hörn.

Nyligen bytte vi ut en 50W ledpanel på gården mot en 30W dimbar ledpanel från Lidl, vilket gör att vi nu kan välja 1-30w beroende på en mängd scenarion på gården. Läs mer om LED panelen här: Test av Lidl LED Outdoor Floodlight

Lidl:s LED Outdoor Floodlight
Lidls ledpanel gav oss ett bättre zigbee nät och minskade förbrukningen.

Förflytta elförbrukning för uppvärmning

I slutet av 2020, dvs innan elpriserna började bli allt för rörliga så gjorde en dator till ett ”element”. Vi styrde hur den skulle jobba med hjälp av ett script. Scriptet blev vår ”digital termostat” som utifrån temperatur, elpris styrde datorns belastning. Detta gjorde att vi kunde låta bli att använda ett vanligt el element i rummet och istället donera datorkraft till forskningsprojektet ”folding@home”. Detta samtidigt som vi fick den värme vi behövde till rummet utan att betala en krona mer i el. Du kan läsa mer om projektet här.

Med den scriptade termostaten bidrog vi till forskning samtidigt som vi fick reglerad värme i rummet.

Undvika att använda el vid fel tillfällen

Som en bonus har vi även kunnat nyttja Tado termostaterna för att sänka temperaturen på elementet om pellets pannan stannat. Detta gör vi för att undvika att elementen värms allt för mycket med el från elpatronen. För vi kan säga att det finns säkerligen 9000 olika sätt som en pelletsbrännare kan jäklas på… SÄKERT fler om vi börjar räkna 😉

Vi ska dock nämna att vi troligen kommer välja något annat än TADO termostater i framtiden. Orsaken är inte att dom inte fungerar, utan mycket på grund av att vi vill ha full kontroll och inte vill bygga upp vårt hem på en lösning som skapar behov av en molntjänster, appar och deras integrationer. För detta är en mycket viktig faktor när det gäller inköp som ska fungera många år, för marknaden får hela tiden nya tekniker. Vilket kan göra att äldre tekniker eller företag inte klarar sig. Och baserar sig hela ens hem på den tekniken så kan det bli en kalldusch om dom börjar ta betalt eller går i konkurs.

Pelletsbrännaren från Viking Bio har många år på nacken.
Pannan har många år på nacken och planeras att bytas i framtiden med..

Men i vårt system så har pannan alltid gått och hållit varmvattnet mellan 60-70 grader, vilket tidigare inneburit att någon få timme efter pelletspannan stannat så har en elpatron gått in med 3Kw eller 6Kw för att värma tanken. Viket drar en mängd el och dessutom ger en 1-1 effekt, dvs skickar vi in 1kw så får vi ut nästan det. Viket är mycket sämre än att blåsa på högre värme via luftvärmepumpen som kan ge en 1kw => 4-5Kw värme (i bästa fall). Därav har vi automatiserat så att börjar temperaturen på elementen falla allt för mycket så vet vi att pelletspannan stannat, då justeras radiatorerna ner några grader via TADO termostaten och Sensibo Air startar luftvärmepumpen (så vida det inte är för varmt redan i köket eller att det är för kallt ute).

För att övervaka elpatronen så har vi återanvänt en gammal Arduino med nätverkskort, den drivs dessutom via POE och mäter lite andra saker i rummet. Lite sotig och dammig är den den, men fungera gör den 😀

När väl pannan stannar så startar så börjar det väldigt snart dra en massa el, just den här informationen får vi ut via en Arduino med nätverkskort. Det är rester sedan ett Arduino projekt sedan 2015 då vi använde den för att mäta mängden pellets i förrådet. i framtiden så kommer detta ersättas med ESP32 och troligen ESPHome (extern länk), speciellt nu när Home Assistant tagit över projektet.

Vi läser av dioden på Elpatronen på liknande sätt som vi läser av blinkningarna på elmätaren.

Från Node-Red (som körs på Home Assistant burken) så frågar vi den sotiga Arduino:n var 15:e sekund och får ett JSON svar som vi byggt upp. Det gör vi sedan om och tolkar så vi kan skicka det vidare till Home Assistant som egna sensorer. Nu ska vi säga att vi gjorde den här lösningen innan ESPHome var fullt lika bra som den är idag. Så när vi uppdaterar lösningen i pannrummet så kommer det inte att vara med en Arduino, utan vi kommer istället göra det med en ESP32

Inläsning av Node-Red och data från arduinon
Med flödet hämtar vi in information och skapar Home Assistant sensorer

Det svar som kommer från arduinon i ”HTTP request” blocket ser ut som nedan. Och som vi skrev koden till arduinon så använde vi DS18B20 sensorernas MAC adress för att generera unika enheter, viket gjort att vi kan skicka samma kod till flera arduinos om vi hade velat.

{"temperatur": [{"28d5183d05000093":28.20,"28cda52606000082":48.25,"284f8926060000df":86.50}],"distans": [{"cm":0.00}],"automatiserarSeInfo": [{"firmware":19,"uptime":939619019}],"analog": [{"A0":752,"A1":284,"A2":111,"A3":91,"A4":111,"A5":72}]}

Och det tolkade resultatet kan vi sedan översätta till att 3Kw lampan på elpatronen varit igång följande perioder vilket gör att vi kan räkna bort det från husets totala förbrukning, alternativt presentera det som en graf ovanpå realtidsförbrukningen.

När pannan stannar...
När pelletsbrännaren stannar så börjar det mycket snabbt användas mycket el.

Nu kan vi säga att utifrån lite data så går det att skapa en riktigt informativ historik i Garafana (vi skickar all data till en InfluxDB)

Det lilla data vi hämtar kommer som JSON (JSON är ett data format), detta resulterar i att vi kan göra en dashboard som höll koll på mer om pannan med. Nu blev det så att pellets mätningen fick stryka på foten efter ett missöde vid pelletspåfyllning (sensorn gick av). Annars hade vi även kontroll på hur många cm pellets vi hade i förrådet. Detta kommer dock att göras igen så fort vi migrerar lösningen till ESPHome

Val av hemautomationskontroller

Att välja kontroller är något du inte bör ta utifrån det vi skrivit i det här inlägget (se det som ett stöd). Det troligen lika många åsikter om val som det finns sätt att lösa ett problem, så vi väljer att inte rekommendera en kontroller utan hänvisar till vår guide om grunderna i Smarta hem först. Och vill du se vilka egenskaper olika kontrollers har inom ett smart hem så tror vi att det mesta går att hitta i vår djupdykning av alla aspekter inom ett smart hem.

Att välja styrsystem och kontroller är svårt. Idag finns det en mängd olika fabrikat, tekniker och protokoll att ta höjd för. Även om allt fungerar som tänkt på produktsidor så kan det trådlösa (Zigbee i vårt fall) strula om det hanteras fel (oavsett val av system). Samma gäller när en ny lösning ska sättas upp. Men utifrån behoven och önskan på funktionalitet så har vi hittat två lösningar som i dagsläget ger oss möjligheter vi söker.

Här är min Homey tillsammans med en Fibaro Swipe.
Här är min Homey tillsammans med en Fibaro Swipe.

Just Homey har vi använt för att hålla extern åtkomst till många av de lösningar vi kör hemma. Familjen använder appen och vi kan få notiser och hantera statiska förändringar i vårt hem. I dagsläget är det bara Homey vi når när vi är borta från hemmet, vi har inte öppnat så vi når Home Assistant från internet. Men det kommer troligen bli så att vi gör det när vi börjar om med vårt smarta hem 7.0. Om du undrar varför vi nu både har Homey och Home Assistant så är det för att få stor täckning som möjligt på enheter. För Homey är mycket aktiva och det finns många privatpersoner som skapar stöd för väldigt nya enheter.

Home Assistant hass

Home Assistant är den lösning vi idag uteslutande lägger mest tid på. Där sköts vårt hem och alla automationer samlas där, Grafana, Node-Red, influxDB, Tuya, zigbee, Zwave, 433Mhz, integrationer mm. Det enda vi upplever som lite problem med Home Assistant är hur aktivt projekt det är. Just att det är ett aktivt projekt innebär att vi även behöver vara lika aktiva för att hänga med. Vid varje uppgradering är det en mängd automationer, sensorer och flöden som måste testas. Där upplever vi att Homey har mindre ”breaking changes”. Men detta är nog en av de få negativa saker vi har att tycka om Home Assistant.

Idag är vi långt efter den aktiva versionen (extern länk), och detta kan vi se som ett problem tyvärr. För vi hinner inte alltid verifiera allt och därav måste vi avvakta med uppdateringarna.

Hade vi fått tycka till om projektet så skulle det varit bra om dom fått igång en Long term support (LTS) av Home Assistant med, då skulle det gå att avvakta längre men ändå veta att viktiga ändringar görs. För risken med att inte följa med är att säkerhetshål eller fel lagas i nyare releaser och att dessa missas om du inte uppgraderar.

Nyligen så spelade vi in en film på hur installationen av Home Assistant (extern länk) ser ut till Intel nuc

Tidigare när vi gjorde en installationsfilm till Home Assistant så hade vi problem att få igång en Conbee 2 Zigbee sticka, visade sig att vi missade en rekommendation om att ha en förlängning mellan USB och Conbee stickan. irritationer och upptäckter som detta är något som vi måste ta i beaktning när vi väljer att bygga själv. För i detta läget finns det inte någon företagssupport att vända sig till, utan det blir till att läsa på forum och googla när konstiga fel uppkommer.

Så när du väl gör valet eller när du närmar dig ett beslut, läs forum och se om det du strävar efter är bra i just det system du väljer.

Övervaka temperaturer, rörelser, luftfuktighet och ljus

För att kunna dra nytta av alla automationer och säkerställa att olika styrningar faktiskt fungerar som tänkt så använder vi en blandning av sensorer. Utomhus började vi med Xiaomi Aqara sensorer (fortfarande en av våra favoriter). Men övergick till att använda Philips Hue utomhussensorer (läs mer om den här). Orsaken var att vi ville automatisera belysningen ute med hjälp av både en rörelsevakt och LUX. För det många missar med både utomhus sensorn och Philips Hue:es inomhussensorer (läs mer om inomhus sensorn här) är att dom rapporterar temperatur och ljus utöver rörelse. Och dom gör det BRA (inte temperatur, men ljus och rörelse)! Temperaturen diffar ~0-2 grader på inomhussensorn, medan dom är helt korrekta på utomhussensorn.

Philips Hue utomhussensor
Philips Hue utomhussensor

Att vi använder utomhussensorerna för belysningen ute hindrar inte att vi även använder det som en larmssensor och temperatursensor. Och snittet för dem Philips Hue outdoor sensors blir vår ”termostat” för ute temperaturen och ljuset i vårt system. Detta gör att vi kan anpassa hur pass mycket luftvärmepumpen ska köras via Sensibo Air, vi skulle även kunnat gjort det via Ambi CLimate via Homey. Men som sagt vi har alla automationer inne i Home Assistant och Node-Red.

När det gäller att begränsa hur ofta en luftavfuktare får gå utifrån både luftfuktighet och elpris så har vi använt två st Xiaomi Aqara temperatursensorer. Detta eftersom dom rapporterar både temperatur och just luftfuktighet (läs vårt automationsrecept om luftfuktaren här). Nu kan vi dock säga att vintertid så är luften så pass torr, så just den här automationen påverkar inte elkostnaden märkbart. Men sommartid så håller den luftfuktigheten i duschen i samma nivå som övrig källare.

För att se vilken temperatur som faktiskt kommer från luftvärmepumpen så har vi monterat en Xiaomi Aqara rakt framför luftvärmepumpen. Den sitter under räcket och den egenskap vi gillar med Aqaran är att den just uppdaterar vid en temperaturdifferens på ~0.2 grader.

Xiaomi Aqara V2 monterad under ett räcke.
Xiaomi Aqara V2 monterad under ett räcke.

Den placeringen gör att vi direkt vet om IR signalen från Sensibo Air verkligen lyckades ändra inställningar på vår luftvärmepump. Även om vi hör ett MYCKET störande PIP från luftvärmepumpen varje gång den får en signal så vill vi ha feedback när vi inte är hemma. Nu kan vi säga att det där pipet gjort att vi sällan tillåter pumpen att automatiskt styras nattetid (men på natten brukar elpriset ändå vara lägre).

Byta fönster för att spara energi?

Nu passade vi även på att byta ut två dåliga fönster, tyvärr gjordes detta i Januari 2022, vilket gjort att vi inte kan se om detta får någon effekt på uppvärmningen i dessa rum över tid. Men den upplevda komforten och minskade ljudnivån utifrån var positivt. Så här kommer vi återkomma om vi ser någon skillnad alls när det gäller förbrukning och värme.

Vi har ofta fått höra att det gör en stor skillnad att just ha nyare fönster och att det minskar uppvärmningsbehoven stort, så har du mer konkret fakta så dela dom gärna med oss 🙂

Styra förbrukningen för Laddboxar

Här måste vi säga att vi själva ännu inte kommit igång och testat smarta laddboxar ännu, vi vet att detta kan göra stor skillnad med eftersom det är en mycket stor effekt som plockas ut ur huset. Det närmaste vi har erfarenhet här ännu är vårt gästinlägg om just en överblick till laddboxar. Vi hoppas på att kunna testa något liknande dock i framtiden, så har du tips på vad vi borde kolla efter så hör gärna av dig med tips.

Onödig automation eller styrning?

Ja det finns massor med saker som kanske inte borde kopplas upp (även om det går)… Och kanske den mest onödiga smarta hem produkten vi installerat är en appstyrd badrumsfläkt! Vi säger inte alls att den var dålig på något sätt eller att den inte gör det den ska. Vi köpte och installerade en Pax Clima och tänkte att vi skulle automatisera ventilationen i badrummet.

Pax Clima våtrumsfläkt

Vi hittade ett sätt via ett Github projekt kallat PyClima, detta gav oss möjlighet via lite omvägar att styra den i Home Assistant. Men med tanke på att den inte har kallrasskydd och dessutom mycket begränsat med vad det gick att göra. Så vi körde lite automationer för ett boost läge ett tag, men gav upp det och nu har den funkat utan att vi automatiserat den under något års tid.. Konstigt nog så fungerar det utan någon automation här 😉

Samma slutsats kom vi fram till när det gällde vår nya varmvattenberedare, dvs att det troligen inte bär sig att automatisera den. Dom gånger vi vet att vi inte har behov av varmvatten under långa perioder så kan vi manuellt stänga den om det skulle vara akut.

Så bara för att det går att automatisera något så kanske det inte är värt det.

Har du några tips på saker som kanske inte borde automatiseras även om det går?

Uppföljning av elförbrukning

Med all data vi samlar på oss från Home Assistant så kan vi efter något år gå tillbaka och granska hur olika dagar sett ut. Detta kan vara hjälpsamt för att förstå varför en månad kostat extra mycket. Vi har valt att spara allt som både Homey och Home Assistant genererar i en InfluxDB (en mycket smidig sorts databas). Den gör det möjligt att sedan med Grafana (presentationsverktyg för data). Grafana är det som gjort många summeringarna ni sett i inlägget.

Nyligen (2022-09-13) – Så började vi testa Tibber Pulse P1 som ett sätt att få informationen från ”Han” porten på vår elmätare. Dvs istället för att räkna blinkningarna på elmätaren så läses faktiskt data ur elmätaren. Är du intresserad av att veta mer om hur det gick så kan du läsa hela inlägget om det här: Test: Tibber Pulse P1 – En bra investering? | Tips för ett smartare hem (automatiserar.se)

Innan vi byggde Arduinon som specifikt fick övervaka elpatronen så kunde vi aldrig ha drömt om att den var en så stor energitjuv hemma!

När pannan stannar...
När pelletsbrännaren stannar så händer detta

Det som är roligt med att kunna placera information i Grafana är att det går att slå samman olika datakällor och därigenom få en uppfattning om vad förändringarna får för effekt i både komfort och förbrukning.

Här är en av alla våra dashboards för att testa sensorer och följa upp hur det sett ut över tid i grafana.

Tanken var att hinna förklara mer vad du ser på bilderna ovan och nedan, men vi hoppas att vi kan revidera detta och komma med mer information sedan. Det mest intressanta (enligt oss) på bilden är den översta grafen på bilderna, det är den övervakning vi har på när pelletspannan stannat. Och det görs i källaren halva huset bort med tre temperatursensorer liggandes ett element. Dvs vi har inte haft något behov att koppla in oss på pannan för att i tid se när Pelletsbrännaren stannat. Utan vi kan helt enkelt mäta värmen i luften som stiger upp med nog hög träffsäkerhet.

Grafana vy när det stannat
Här ser vi hur pass mycket vårt hushåll påverkas när pannan stannat, elförbrukningen gick upp och det han gå så långt att elpatronen gick in! Vilket syns i grafen i andra grafen uppifrån på totala elförbrukningen och tredje grafen uppifrån.

Alla tre sensorer nedan (Tuya, Xiaomi Aqara och Sonoff) fungerar perfekt och sedan årsskiftet 2022 till 2022-02-12 har vi inte upplevt ett problem med någon av dessa. Dom skickar nu informationen som vi övervakar husets uppvärmning med, och larmar om vi får bekymmer. Vår tanke med hela grafen ovan var att börja testa fler Zigbee sensorer, men efter att en bit in i testet sett den här recensionen på Zigbee temperatursensorer (extern länk och inte vår film) på youtube med NotEnoughTECH så tyckte vi att det är dumt. Han har summerat det riktigt bra, så kolla in den om du är intresserad av att se ett stort test.

Graferna i Grafana som vi övervakar på skapas av dessa tre sensorer via Deconz och en Conbee 2 sticka i Home Assistant

Styra element via strömbrytare

När det gäller att styra utrustning med smarta pluggar och liknande så har vilken typ av last du använder stor betydelse. Med last så menar vi typ av inkopplad enhet du vill styra. För det skiljer sig åt hur pass lämpligt det är att styra. Effektuttaget på ett element kanske inte lämpar sig att styra med ett smart eluttag. Vi har helt valt att inte styra element med smarta strömbrytare eftersom vår primära uppvärmning överallt förutom i garaget är vattenburen. Men det vi vill nämna är riskerna med att göra detta utan att tänka till. Vi beskriver det nedan

Ännu en faktor att tänka till på är att kontrollsystemet kan hänga sig, vilket gör att ett stängt element då förblir stäng. Vilket kan få konsekvens att rummet du skulle värma i värsta fall fryser och något går sönder.

Om jag hade automatiserat av / påslag på element långt från där jag bor så hade jag troligen valt att sätta merparten av elementen på en lägsta nivå som underhålls värme. Sedan haft några uppvärmningskällor på några grader över önskad temperatur. Detta skulle göra att det värsta som händer om hemautomationen slutar fungera är att det hannar på underhållsvärme eller någon grad över normal temperatur. Risken att styra alla uppvärmningskällor skulle kunna leda till att alla element förblir avstängda om automationerna slutar fungera vid fel tillfälle.

Rörligt elavtal

Den största besparingen som går att göra med hjälp av hemautomation är troligen att styra dom stora energiförbrukarna. Men för att få en märkbar effekt kan det krävas att du har ett avtal som baserar sig på ett rörligt pris / timme. Nu är inte vi expert inom detta eller har något forskning bakom oss, utan vi baserar det på hur vårt hem reagerat utifrån våra hemautomation. Dessutom kräver det en mängd uppoffringar för att få stor effekt (bekvämlighet). Vilket vi inte valt att göra i allt för stor utsträckning, utan vi har anpassat det precis så att vi inte märker av hur automationen håller nere vissa förbrukare.

Vi har under vintern valt att förändra vår konsumtion av el, men mest i syfte att se hur pass mycket vi kunde påverka den totala effektförbrukningen utan att göra någon åverkan på befintliga installationer. Vi just nu ett avtal som gör att 70% av elen är förköpt och resterande 30% är baserad på spot priserna i el-zoon SE2. Men vi har insett att de höga priser som nu dyker upp mer och mer frekvent gör att detta kanske inte är något vi vill fortsätta med. I dagsläget vill vi kunna starta och förbruka el utan att planera utifrån elpriser. Fakturan nedan är dock inte med alla elskatter och extra avgifter, utan bara leverantörens avgifter..

För att hämta in aktuella spot priser i Home Assistant så använder vi en curl funktion i Home Assistant mot den här sidan (elpriser för SE2 Sundsvall – Extern länk). Nu ska vi säga att det är någon annan som skapat detta i Home Assistant och vi återanvänder det, dock så är vi osäker på hur pass mycket det uppskattas av dem som driver sidan. Men du kanske vet något bättre öppet sätt att hämta datat?