Solceller del 2, driftsättning

Nu är 12 kW solcellsanläggning i drift!

För att anläggningen skulle kunna driftsättas så krävde Sundsvalls elnät att de skulle vara på plats samt elektrikern som jag anlitat. 30 min innan de kom så var jag och leverantören runt och dubbelkollade allt. Allt gick enligt plan när väl anläggningen sattes igång.

Här ser ni hjärtat i anläggningen. Växelriktaren som omvandlar likspänningen till växelspänning. Som ni ser är det gott om säkringar och brytare för elsäkerheten. Växelriktaren är en stabil pjäs, den har ett metallchassi och väger in på 40 kg. Gipsväggen är förstärkt med OSB skiva på baksidan samt lite spillbitar i trä på baksidan just där skruvarna för växelriktaren går genom väggen.

Det måste alltid gå att bryta spänningen från solcellsanläggningen ifall någon elektriker ska utföra ett jobb där spänningen till hela huset måste brytas.Växelriktaren har en inbyggd funktion för att själv bryta när spänningen på elnätet bryts. Men det krävs i alla fall minst en extra brytare ifall växelriktarens funktion inte skulle fungera som tänkt.

Både inkommande proppskåp och elskåpet ner för gatan märks att det finns en anläggning som kan bak-mata spänning så att elektrikern ska veta om det.

Högst upp ser ni de blåa och röda kablarna som kommer in på bilden ovan, de kommer från solcellerna. Panelerna seriekopplas så att de får rätt spänning (runt 6-700 volt i detta fall), de blir då vad man kallar en slinga. Så kablarna som kommer ner är alla slingor från båda sidorna av taket. Därav 4 rör med kablar eftersom plus och minus separeras.

Kablarna går in i den svarta lådan på bilden ovan som är strängboxen (insidan av strängboxen ser du på bilden nedan). I strängboxen finns det säkringar för varje sträng på plus sidan. Och sen dioder (gula) på varje sträng på minus sidan. Dessa dioder förhindrar att det inte kommer ström åt felhåll så att någon av panelerna blir skadad om strömmen går åt fel håll.

Vad är MPPT? Det är en funktion som optimerar spänning och ström så att det blir mindre förluster i växelriktaren. De enklare regulatorerna för batteriladdning från solceller kör oftast med PWM teknik. Och man brukar ofta säg att MPPT är ca 30% mer effektiv jämfört med PWM baserade regulatorer. Mer info hittar du här nedan.

MPPT means Maximum Power Point Tracking. It’s the point at which a solar PV (Photovoltaic) panel is at it’s maximum power. Some solar charge controllers have the electronic ability to find/track this point which is why they are called MPPT Charge controllers. Often referred to as the panel’s sweat spot, it’s where we ideally want our panel to be working (producing power) for optimum performance.

The maximum power point isn’t always the ideal voltage for a solar powered system especially if it’s a battery based off grid installation. So this clever bit of electronics in an MPPT controller which changes the output voltage is very useful.

https://www.mysolarshop.co.uk/Solar-panel-MPPT-explained-i-230.html

Från strängboxen går 2 par kablar. Plus och minus från ena tak sidan, och plus och minus från andra tak sidan. De går in på respektive MPPT kanal på växelriktaren som ni ser på bilden nedan.

Anledningen över att växelriktaren har 2 separata MPPT kanaler är för att optimeringen av spänningen och strömmen fungerar bäst när alla paneler får lika mycket sol. Vilket annars hade varit ett problem eftersom panelerna i det här fallet, sitter på båda sidorna av taket.

Den vita smala kabeln ni ser är nätverkskabeln. Växelriktaren kopplar automatiskt upp sig mot SMA portal och börjar mata upp värden. Jag gick då in på deras sida och angav att jag ville registrera mig samt uppgav siffrorna som står på sidan av växelriktaren för att knyta mitt konto med min växelriktare. Väldigt smidigt och fungerar fin fint.

Den svarta grova kabeln längst till höger går till proppskåpet. Via den sker matningen till elnätet från solcellerna efter växelriktaren har omvandlat likspänningen till korrekt växelspänning.

Så här ser växelriktaren ut under skalet. Rätt snyggt och prydligt.

Och här befinner sig vreden som man ställer in växelriktaren för att den ska fungera som tänkt i Sverige. Det är de 3 vreden som befinner sig längst ner på det gröna kretskortet i mitten.

Det första vredet är landsinställningarna för växelströmsdelen.

Det andra vredet är språket på menyerna.

Det tredje vredet är blåtandskanalen.

Som ni ser är dessa inställda på 6-1-1. Men detta är för en SMA Tripower 8000TL-20. Inställningarna kan skilja mellan modellerna och årgång.

EN50438 heter standarden som ska följas i Sveriges elnät. För att se om växelriktaren är rätt inställd så knackar man på displayen. Det finns inga knappar på växelriktaren. Du kan även se det i Sunny Explorer, vilket är mjukvaran som hör till SMA växelriktaren.

Sunny Explorer ansluter via blåtand eller nätverket från din dator. Du kan även få fram statistik och lite andra roliga saker med Sunny Explorer.

Det finns även appar så du kan få fram din produktion på din smartphone eller padda. Enkelt och smidigt.

Nu kollar vi lite närmare på hur allt sitter på själva taket.

Vi har plåttak som ser ut som vanligt tegeltak med kupor, vilket gör att vi först sätter fast stora skruvar genom den höga delen av kupan på taket. Man förborrar med 8.5 mm genom läkten för den grovgängade delen av bulten. Läkten som vi la är 2″ x 3″. Efter det borras hålet genom plåten upp till 16mm med en stegborr för plåt. Skruven går ner i läkten och gummipackningen trycks ner mot plåten med muttern som sitter ovanför. För att förhindra att inte vatten rinner mellan gängorna så används gängtätning.

Högst upp på skruven finns en aluprofil som används för att fästa själva aluprofilerna i taket via den stora skruven. Man skjuter in bultar i skenorna som är fyrkantiga, vilket gör att när man sitter en mutter på undersidan så behöver man inte hålla emot på andra sidan.

Här ser ni när skenorna sitter på plats och kablarna är fast satta med uv säkra buntband.

Det går åt många buntband. Det är viktigt att inte några kablar ligger mot taket. Vi satt dit dubbelt så många buntband efter vi tog den här bilden, med ca 30-40 cm mellanrum.

Aluskenorna sitter bra i taket och gör att det går lättare att gå omkring på taket.

Det är bra att dra fast kablaget först, och koppla in ändarna i strängboxen. Eftersom när du börjar koppla in panelerna så har du spänning igång så fort det är ljust ute. Vi hade lite extra kabel upprullad och fast strappat i aluskenorna så det finns lite extra kabel ifall det blir tajt på något ställe när väl panelerna ska sättas på plats.

På bilden nedan ser ni att aluskenorna är sammankopplade med varandra med 6 mm2 jordkabel som går ner till proppskåpet. Och som ni ser är den blå, vilket en jordkabel inte ska vara.

Efter det började vi med att sätta fast panelerna nedifrån, så att den övre panelen har en panel att vila på medans man skruvar fast den övre.

Eftersom vi la paneler på båda sidor av taket så lyfte vi på nocplåten och la kablarna där. För att täcka kablarna så tog jag det smalaste PVC stuprör jag hittade och vände upp och ner.

Och det var allt i stora drag när det kommer till själva installationen.

Det var en skön känsla när anläggningen gick igång som tänkt och efter 1 timme hade den genererat sina första 4 kWh.

Om du vill veta mer om info om just vilka solceller och växelriktare jag har valt kan du läsa mer om det här.

Nog om anläggningen! Automatiserar.se heter sidan, vart är automatiseringen?

Det kommer i del 3. Jag har suttit och testat lite om hur jag bäst ska få in data i min Vera. Omöjligt är det inte, för jag har redan kommit en bit.